HOME TLAXCALA
översättarnas nätverk för språklig mångfald
TLAXCALAS MANIFEST  VILKA VI ÄR  TLAXCALAS VÄNNER   SÖKA 

SÖDER OM GRÄNSEN  (Latinamerika och Karibiska havet)
IMPERIUM (Globala teman)
KANAANS LAND  (Palestina/Israel)
UMMA (Arabvärlden, Islam)
I VALENS MAGE  (Aktivism i imperialismens metropoler)
KRIG OCH FRED  (USA, EU, NATO)
MODERKONTINENTEN (Afrika, Indiska Oceanen)

TYFONZONEN (Asien, Stilla sänkan)
MED ETT K SOM I KALVELLIDO (En proletär karikatyrtecknares dagbok)
RYKANDE HJÄRNOR (Kultur, kommunikation)
OKLASSIFCERBART 
TLAXCALANSKA KRÖNIKOR 
TLAXCALAS REFERENSZON  (Ordböcker, lexikon, kartor)
FÖRFATTARBIBLIOTEKET 
GALLERI 
TLAXCALAS ARKIV 

27/11/2020
Español Français English Deutsch Português Italiano Català
عربي Svenska فارسی Ελληνικά русски TAMAZIGHT OTHER LANGUAGES
 

"Iran är för självständigt och olydigt" - Intervju med Noam Chomsky


FÖRFATTARE:  Kourosh ZIABARI ˜æÑæÔ ÖیÇÈÑی

Översatt av  Kristoffer Larsson och granskad av Fausto Giudice


Noam Chomsky behöver knappast någon längre presentation. Han är utan tvekan den viktigaste socialpolitiska analytikern och föreläsaren i vår tid och ”räknas tillsammans med Marx, Shakespeare och Bibeln som en av de tio mest citerade källorna inom humaniora och han är den enda av dessa författaren som är i livet än i dag”, som Guardian uttryckte det.

Apropå Chomskys Hybris: USA:s strävan efter global dominans (Ordfront, 2004) sa den venezolanske presidenten Hugo Chavez när han talade i FN: ”Jag vill uppmana de som inte har läst denna bok att läsa den.”

När Chomsky under en intervju med New Statesmans korrespondent Andrew Stephen i 2006 fick frågan om vad han skulle ha gjort om han vore USA:s president, sa han: ”Jag skulle skapa en krigsförbrytartribunal som ska handskas med mina egna förbrytelser, för om jag tar mig an det ämbetet [skulle jag behöva] handskas med den institutionella strukturen och kulturen, den intellektuella kulturen. Kulturen måste botas.”

I denna intervju talade jag med professor Chomsky om Iran, kärnkraftsfrågan, relationerna mellan Washington och Teheran samt de globala följderna på grund av de sionistiska lobbygrupperna. Ett utdrag av denna konversation publicerades i Tehran Times, Irans främsta engelskspråkiga dagstidning.

Fråga: Professor Chomsky, du har gång på gång upprepat att en majoritet av världens länder, inklusive medlemmar av De alliansfria staternas organisation, stöder Irans kärnkraftsdossier, men ändå fortsätter de nykonservativa i USA att slå på trumman för sin hökliknande agenda. Varför?

Svar: Inte bara de alliansfria staterna utan också den stora majoriteten amerikaner anser att Iran har rätt att utveckla atomenergi. Men nästan ingen i USA känner till detta. Det inbegriper de som tillfrågas i undersökningar och förmodligen tror att de är de enda som har sådana uppfattningar. Ingenting skrivs någonsin om detta. Det som dyker upp i media är ständigt att ”det internationella samfundet” kräver att Iran ska upphöra med anrikning av uran. Nästan ingenstans framhålls det att termen ”det internationella samfundet” sedvanligt används för att hänvisa till Washington och alla som är med på dess linje, inte bara i denna fråga utan även i vanliga fall.

Fråga: De flesta analytiker som sysslar med internationell politik kan fortfarande inte greppa den amerikanska regeringens dubbelmoral i fråga om atomenergi. USA pressar ihärdigt på för att Iran ska lägga ned sitt fredliga atomenergiprogram samtidigt som man försvarar Israels atomvapenarsenal. Vad är orsakerna till det? Har IAEA befogenhet att noggrant undersöka fallet med Israels atomvapen?

Svar: Den grundläggande frågan förklarades på ett väldigt uppriktigt sätt av Henry Kissinger. Han tillfrågades av Washington Post om varför han nu påstår att Iran inte behöver atomenergi och landet därför nödvändigtvis utvecklar en bomb när han på 1970-talet bestämt insisterade på att Iran behöver atomenergi och USA måste förse shahen med vad som behövs för att utveckla det. Hans svar var typiskt för Kissinger: ”De var ett [med oss] allierad land” så de behövde atomenergi. Nu är de inte en allierad, så de behöver inte atomenergi. Vad gäller Israel så är det ett allierat land, närmare bestämt en klientstat. Så genom sin herre får de rättigheten att göra precis vad de vill.

IAEA har befogenheten men USA skulle aldrig tillåta dem att använda den. Den nya administrationen i USA har inte gett några andra signaler.

Fråga: Det finns fyra suveräna stater som ännu inte har ratificerat icke-spridningsavtalet och ogenerat strävar efter kärnvapen. Kommer Iran att slippa de ständiga påtryckningarna om man tog tillbaka sin ratificering och drog sig ur förhandlingarna?

Svar: Nej, det skulle bara öka påtryckningarna. Med undantag från Nordkorea så får alla dessa länder i stor utsträckning amerikanskt stöd. Reaganadministrationen låtsades inte känna till att dess allierade Pakistan utvecklade kärnvapen eftersom man då kunde förse diktaturen med omfattande amerikanskt stöd. USA har sagt ja till att bistå Indien i dess utvecklande av atomenergianläggningar och Israel är ett specialfall.

Fråga: Vilken sannolik faktor skulle kunna sätta käppar i hjulen för direktsamtal mellan Iran och USA? Är Israellobbyns inflytande över USA:s korporativa regim av stor omfattning?

Svar: Israellobbyn har ett visst inflytande, men det är begränsat. Det visade sig återigen i fallet med Iran i somras i samband med presidentvalskampanjen, vilket är den tidpunkt så lobbygruppers inflytande når sin klimax. Israellobbyn ville att Kongressen skulle anta en lagstiftning som nästintill var en uppmaning till blockad mot Iran, en krigshandling. Åtgärden fick betydande stöd, men så försvann den plötsligt, förmodligen för att Vita huset i tysthet gjorde klart att man var emot den.

När det gäller de faktiska faktorerna har vi ännu inte några fullgoda offentliggjorde dokument, därför är vi tvungna att spekulera. Vi vet att en stor majoritet av amerikanerna vill ha normala relationer med Iran, men den allmänna opinionen påverkar sällan politiken. Amerikanska storföretag, däribland de mäktiga energiföretagen, skulle vilja kunna exploatera Irans oljetillgångar. Men staten insisterar på annat. Jag förutsätter att det främsta skälet är att Iran är för självständigt och olydigt. Stormakter tolererar inte det i vad de anser vara deras domäner och världens stora energiproducerande regioner har länge setts som den angloamerikanska alliansens domän, fast nu har Storbritannien reducerats till en sekundär spelare.

Fråga: Kommer en taktisk eller systematisk förändring i amerikansk mainstreammedias syn på Iran att äga rum under Obamas ämbetsperiod? Kan vi förvänta oss ett slut på den massiva förtalspropagandan mot Iran?

Svar: Media anpassar sig i allmänhet till statspolitikens grundläggande linje, även om man ibland kritiserar politiken på taktiska grunder. Till stor del beror det därför på vilka ståndpunkter Obamaadministrationen kommer att inta.

Fråga: Slutligen, anser du att USA:s president bör ta det iranska rådet att be om ursäkt för sina historiska brott mot Iran?

Svar: Jag anser att de mäktiga alltid borde erkänna sina brott och be om ursäkt till offren. I själva verket borde de göra mer än så och betala skadestånd. Dessvärre är världen i stor utsträckning styrd efter Thukydides maxim: de starka gör som de vill och de svaga får följaktligen lida. På sikt blir världen sakta men säkert något mer civiliserad. Men än är det långt kvar.


Källa: Foreign Policy Journal

Originalartikel publicerad den 20 april 2009.

Om skribenten

Kristoffer Larsson och Fausto Giudice är medlemmar av Tlaxcala, översättarnas nätverk för språklig mångfald. Denna översättning fritt återges, förutsatt att dess författare, översättare, korrekturläsare och källa anges.

URL till denna artikel på Tlaxcala:
http://www.tlaxcala.es/pp.asp?reference=7795&lg=sv

      


UMMA: 04/06/2009

 
 SKRIV UT DENNA SIDA SKRIV UT DENNA SIDA 

 SKICKA DENNA SIDA SKICKA DENNA SIDA

 
DENNA SIDADENNA SIDA 

 tlaxcala@tlaxcala.es

  15:37