HOME TLAXCALA
översättarnas nätverk för språklig mångfald
TLAXCALAS MANIFEST  VILKA VI ÄR  TLAXCALAS VÄNNER   SÖKA 

KAMPANJER
SÖDER OM GRÄNSEN  (Latinamerika och Karibiska havet)
IMPERIUM (Globala teman)
KANAANS LAND  (Palestina/Israel)
UMMA (Arabvärlden, Islam)
I VALENS MAGE  (Aktivism i imperialismens metropoler)
KRIG OCH FRED  (USA, EU, NATO)
MODERKONTINENTEN (Afrika, Indiska Oceanen)

TYFONZONEN (Asien, Stilla sänkan)
MED ETT K SOM I KALVELLIDO (En proletär karikatyrtecknares dagbok)
RYKANDE HJÄRNOR (Kultur, kommunikation)
OKLASSIFCERBART 
TLAXCALANSKA KRÖNIKOR 
TLAXCALAS REFERENSZON  (Ordböcker, lexikon, kartor)
FÖRFATTARBIBLIOTEKET 
GALLERI 
TLAXCALAS ARKIV 

18/06/2010
 

Internet ändrar spelreglerna: En pappersfri värld


FÖRFATTARE:  Ramzy BAROUD ÑãÒí ÈÇÑæÏ

Översatt av  Kristoffer Larsson


Debatten är inte längre begränsad till några akademiker vid avlägsna universitet. Det är nu ett utbrett och vanligt förekommande diskussionsämne.

Hur kommer nyheter att spridas i framtiden? Det råder fortfarande oenighet, men inte helt och hållet. I allt större utsträckning drivs vi till att tro att framtiden kommer vara pappersfri. Deras logik må ha ansetts långsökt under det sena 1990-talet, men den kan knappast avfärdas år 2010.

Två amerikanska intellektuella lade sina röster till kören som förutspår att papperstidningar inte kommer att sätta dagordningen för nyheterna mycket länge till. I oktober 2009 skrev Leonard Downie Jr, vice ordförande och tidigare redaktionschef för The Washington Post, och Michael Schudson, professor i kommunikation vid Columbiauniversitetets forskarutbildning för journalistik, en 98 sidor lång rapport med titeln ”The Reconstruction of American Journalism” (Den amerikanska journalistiskens omläggning).

Latest Release: My Father Was a Freedom Fighter: Gaza's Untold Story

Här gör de påståendet: ”Tidnings- och tevenyheter kommer inte att försvinna inom överskådlig framtid… Men de kommer att spela en mindre roll i den digitala journalistikens framväxande och fortfarande snabbt föränderliga värld, i vilken verktygen för nyhetsrapportering håller på att återuppfinnas, karaktären på nyheterna att omvandlas och rapporteringen att spridas genom ett större antal och en större blandning nyhetsföretag, både nya och gamla.”

Idén är inte ny för mig. Den 24 augusti 2006 publicerade The Economist en artikel med rubriken Who killed the newspaper? (Vem dödade tidningen?) som hävdade: ”Av all ’gammal’ media har tidningarna mest att förlora på Internet. Upplagan har sjunkit i USA, Västeuropa, Latinamerika, Australien och Nya Zeeland i decennier… under de senaste fem åren har webben påskyndat nedgången.”

Samtidigt som vi obehindrat kallar den digital medierevolutionen för ”ny media” är det få som vågar klassa trycka tidningar som ”gammal”. The Economist gjorde det för snart fyra år sedan. Med tanke på hur snabbt digital media rör på sig – genom att nya prylar introduceras och Internet tränger igenom alltmer över världen – är tryckt media utan tvekan gammal och åldrande.

Tidskriften gjorde också en intressant hänvisning till Philip Meyer, som bland annat skrivit Precision Journalism: A Reporter’s Introduction to Social Science Methods and Newspaper Ethics in the New Century: A Report to the American Society of Newspaper Editors.

I sin senaste bok The Vanishing Newspaper (Den försvinnande tidningen) räknar Meyer ut att ”det första kvartalet år 2043 kommer att vara ögonblicket då tidningspappret dör i USA i och med att den sista utmattade läsaren kastar den sista tillknycklade upplagan åt sidan”.

Vidare skördar digital media framgång inte bara genom den ständiga förbättringen inom medie- och informationsteknologin utan den påverkar också läsarnas förtroende för ny media. För det handlar inte bara om hur nyheterna framförs – digital eller på papper – utan om hur vår perception av nyheterna ändras helt och hållet.

Den amerikanske intellektuelle och bästsäljande författaren John Mearsheimer underlät inte att hänvisa till Internet i en av sina viktigaste och mest uppriktiga analyser över Palestinas framtid. I sitt tal som han nyligen höll sa han: ”Internet förändrar spelreglerna. Det gör det inte bara lättare för motståndarna till apartheid att nå ut till världen med den verkliga storyn utan det gör det också möjligt för amerikaner att få läsa storyn som The New York Times och The Washington Post har undanhållit dem.”

De som är bekanta med boken Manufacturing Consent av Edward S. Herman och Noam Chomsky förstår mycket väl att traditionell mediebevakning av nyheter till stor del bestäms av ”filter” som tillåter konkurrerande intressen att bestämma vad vi läser och ser på och därigenom vår perception av världen. Trots alla sina brister är Internet mer rättvist och demokratiskt. Det innebär inte att man inte ska ta med i beräkningarna att fattigare länder fortfarade inte har samma slags Internettillgång, -hastighet och -tillgänglighet som är vanlig och utbredd i i-länderna. Men det faktum att en lokaltidning på Internet har en liten chans att hävda sig, liksom vilken annan mainstreamtidning som helst, är onekligen värt att fira som en framgång.

Det finns också ett annat skäl till varför vi kommer att fortsätta att bli digitala och varför det bara är en fråga om några år innan pendeln svänger till den pappersfria medievärldens framtid.

Den senaste klimatkonferensen i Köpenhamn misslyckades med att begränsa kolutsläpp och med att åstadkomma några seriösa eller bindande avtal. Det var en kolossal besvikelse. Men det misslyckandet var politiskt snarare än vetenskapligt. Väldigt få håller fast vid att den globala uppvärmningen är ett påhitt eller att levnadsnivån är hållbar med tanke på vår sedan länge ohämmade livsstil. Vidare är återvinning inte längre en fluga. Vissa länder diskuterar lagar som skulle göra återvinning obligatoriskt och straffbelägga överträdelser. Med tanke på allt detta är det svårt att tro att vi om några år framöver kommer att fortsätta att änvända och kasta bort tidningar så lättvindigt, som om pappret nyheterna är tryckta på inte kommer från träd och som om bortkastat papper inte blir till sopor.

Bob Dylan har fortfarande rätt. The Times They Are a-Changin’ (Tiderna de förändras). Och det är hög tid att vi också värdesätter den förändringen, att vi inte spjärnar emot; att vi arbetar för, inte emot, den. Det är inget fel med att anamma en förändring. När den första kommerciellt framgångrika telegrafkablen över Atlanten färdigställdes i juli 1866 måste några ha trott att mänskligheten hade nått höjdpukten för framgångar inom kommunikationens område. Nu hittar man bara telegrafer i museer och de är eftertraktade samlarföremål. I stället skickar hundratals miljoner människor rutinmässigt och bekvämt texter, ljud, bilder och filmer via sina mobiltelefoner utan något större väsen och begeistring. Även om konceptet fortfarande är detsamma har mediet förändrats dramatiskt.

Detsamma kan sägas om nyheter. Nyhetsindustrin kommer aldrig att dö ut; i en globaliserad och sammanlänkad värld söker vi i själva verket efter nyheter mer än någonsin tidigare. Men mediet kommer oundvikligen att förändras och det finns inget vi kan göra för att stoppa detta. Det är talande att den produkt från Amazon.com som får mest reklam och som säljer bäst är Kindle digital reader (en apparat för att läsa e-böcker) och att iPad har varit toppnyheter inom utgivningsteknologins område världen över.

The Times They Are a-Changin’. Och det är bäst att vi också anpassar oss därefter.


Källa: ‘The Internet is a Game Changer’ – A Paperless World (RamzyBaroud.net)

Originalartikel publicerad den 27 maj 2010.

Om skribenten

Kristoffer Larsson är medlem av Tlaxcala, översättarnas nätverk för språklig mångfald. Denna översättning fritt återges, förutsatt att dess författare, översättare, korrekturläsare och källa anges.

URL till denna artikel på Tlaxcala:
http://www.tlaxcala.es/pp.asp?reference=10702&lg=sv


RYKANDE HJÄRNOR: 01/06/2010

 
 SKRIV UT DENNA SIDA SKRIV UT DENNA SIDA 

 SKICKA DENNA SIDA SKICKA DENNA SIDA

 
DENNA SIDADENNA SIDA 

 [email protected]

  20:14